Header_sorja.png

Medusoiden i ditt hjärta

Katrin Rekkedal

En konstgjord manet – ett djur eller en robot?

Våren 2012 kom nyheten om världens första medusoid. En konstgjord manet, tillverkad av silikon och hjärtceller från en råtta. Det finns film på hur den simmar runt i ett akvarium, pumpar sig fram som en stor hjärtmuskel. Forskare har alltså lyckats skapa en organism med hjälp av teknik, genom att pilla ihop celler och silikon till något som rör sig av sig självt. En anledning till att forskare lagt tid och pengar på att tillverka en medusoid är för att den påminner om det mänskliga hjärtat. En dag hoppas man att kunna ersätta dagens pacemakers av aluminium och plast med ett medusoidinspirerat hjärta, byggd av dina egna celler.

Det kommer nyheter som den här hela tiden, där tekniken är så avancerad att det är svårt att avgöra var tekniken börjar och organismen slutar. Är medusoiden ett djur? Är det ens en organism? Eller är det snarare en maskin? En robot? En cyborg? En cyborg består av både organiska och mekaniska element och det är lätt att tänka på science fiction à la Terminator, Blade Runner, hubbotar och transformers. Men det finns cyborger överallt. Du kanske känner en. Till exempel någon med pacemaker eller cochleaimplantat. Eller så kanske du känner mannen som föddes färgblind men ser färger med hjälp av en maskin som tolkar färger genom ljud.

Det finns rätt många som inte skulle kunna leva utan teknik (bokstavligt talat alltså, inte som i ”skulle inte vilja leva utan ipod”). Det gör det plötsligt lite svårare att dra en tydlig gräns mellan organismen och maskinen. Vad är ens en organism? Finns det någon typisk essens i organismer som gör att vi värderar dem på ett specifikt sätt? Cyborgen kan där statuera som exempel (läs mer om detta i Donna Haraways cyborgmanifest) på hur svårt det är att dela in saker i två skilda och stelbenta kategorier och tillskriva dem ett antal egenskaper enbart utifrån den enda kategorin. Människa / djur. Man / kvinna. Natur / kultur. Svart / vit. Rätt / fel.

Det är såklart väldigt smidigt att kunna dela in saker i kategorier. Som i Excel. Men eftersom människan ofta är mer nyanserad än en maskin finns det fortfarande behov av flytande skalor. Men hur ska vi kunna dela upp något på en flytande skala i våra Excelkolumner? Exakt när slutar en maskin vara maskin och bli en organism? Exakt när blir en kvinna en kvinna? Inför OS i London 2012 försökte man fastställa det här genom könstester. Det ska väl inte vara så jävla svårt, kanske OS-personalen tänkte. Det är ju lagstadgat över nästan hela världen att alla personer föds som man eller kvinna och sen får man ett personnummer och en låda med förväntningar utifrån det. Men vad exakt ska man gå på? Yttre anatomi, äggstockar och testiklar eller kromosomer? Det överensstämmer inte alltid ser ni. Och vad händer om ens egen könsidentitet inte alls stämmer överrens med vad den valda medicinska vetenskapen säger om ens kön? Vem bestämmer då vilken kategori en person ska placeras i? Måste det bara finnas två kategorier? Och det vi alla kan behöva fundera över inför eventuella behov av nya kroppsdelar i framtiden är: vilket kön har medusoiden?

Katrin Rekkedal jobbar med IT i vården och har som specialitet att förklara SOSFS 2008:14 och hur man rensar cookies i IE 8.

Illustration: Maja Nilsfelt Berzelius

Related Posts

Kommentera

*