Fiona Apple – The Idler Wheel

Michael har lyssnat på skivan vars fullständiga titel är The Idler Wheel Is Wiser Than the Driver of the Screw and Whipping Cords Will Serve You More Than Ropes Will Ever Do.

Jag minns varken var, när eller hur jag hörde Fiona Apple för första gången, och inte heller har jag någon aning om varför jag aldrig fastnat för henne, trots att det är ett namn som alltid funnits där någonstans i bakgrunden. Tur då att jag får chansen att fördjupa mig desto mer i ”The idler wheel” som släpps nu i dagarna, för redan från första stund känns det lite smått fantastiskt. Lite som att bli insläppt i Fionas personliga drömvärld av speldosor, dockskåp och cabaretnummer. Bara de majestätiskt mässande körerna i inledningen ”Every single night” är att jämföra med känslan av att se solen visa sig för första gången på länge, och Fionas röst i sig är albumet igenom, trots stora skiftningar i intensitet alltjämt som att bli försiktigt smekt över ryggen morgonen efter en alldeles för hård natt på stan. Vill man, så skulle man kunna jämföra det hela med en perfekt avvägd blandning av Tom Waits (men lyckligtvis mindre hysteriskt) och Regina Spektor (men lyckligtvis mindre tramsigt) och på något sätt känns det bara så rätt! Jag slipper således besvikelsen över att ha bjudit på alltför blaskigt morgonkaffe, samtidigt som jag inte riskerar att få sockerchocken efter två glas allt för starkt blandad jordgubbssaft. Efter fyrtiotvå minuters långfrukost med Fiona Apple är det inte utan att jag vill sitta kvar ytterligare fyrtiotvå, där vi bara njuter av en andra kanna icke-blaskigt och tittar på varandra i tyst samförstånd. Styrkt av detta kan därmed dagen börja!

Text: Michael Porali

Illustration: Karen Canales