Header_otyg.png

Tevehål: Buffy the vampire slayer

Har du lyckats missa alla Buffy-repriser, men anar att du borde gett det en chans? Hannah berättar varför du ska börja redan idag!

Grundstory:
Efter att ha råkat bränna ner sin förra skolans gympasal under ett bråk med ett vampyrgäng flyttar den sextonåriga Buffy Summers och hennes nyligen ensamstående mamma från Los Angeles till den fiktiva småstaden Sunnydale. Här hoppas Buffy kunna börja om och leva det normala tonårsliv hon levde före den dagen då hon fick reda på att hon är Dråparen. Enligt legenden är Dråparen (The Slayer) alltså den unga kvinnan som finns i varje generation och som är Utvald (A Chosen One) – hon som ensam ska bekämpa vampyrer, demoner och mörkrets krafter. Tyvärr blir livet i Sunnydale inte riktigt som Buffy tänkt sig, men hon inser dock ganska snabbt att hon åtminstone inte nödvändigtvis behöver vara lika ensam som legenden säger, vilket gör hennes liv lite lättare att härda ut.

Teveserien börjar där filmen Buffy The Vampire Slayer (1992) slutar. Sedan seriens nedläggning har den levt vidare i ytterligare två säsonger – men i serieboksformat (Buffy The Vampire Slayer Season 8 och 9).

Var utspelar sig serien:
Sunnydale, Kalifornien. En till synes helt vanlig amerikansk småstad, men som då den är placerad ovanpå ett helvetesgap (en portal mellan denna verklighet och de andra) attraherar demoner och andra övernaturliga väsen. Helvetesgapets absoluta mittpunkt, som fungerar som en port mellan Jorden och minst en helvetesdimension, råkar ligga precis under The Sunnydale High School. Detta bidrar till att många konstiga och helt oförklarliga saker händer både där och i resten av staden.

Viktiga karaktärer:
Buffy Summers: Seriens huvudperson och huvudsakliga protagonist. Då hon är Dråparen har hon superkrafter så som övernaturlig styrka, snabbhet, uthållighet och förhöjd läkeförmåga. Hon är även utrustad med en mycket stark intuition och drömmer ofta profetiska drömmar. Förutom att slåss mot demoner utkämpar hon under seriens gång flera strider i sitt privatliv. Dessa handlar bland annat om kärlek, familj och det tunga ansvaret hon bär i och med sin roll som Dråpare.

Willow Rosenberg: En av Buffys bästa vänner (den andra är Xander). I början av serien är Willow en nördig datorexpert, men utvecklas under seriens gång till att bli en mycket kraftfull och mäktig häxa. Hennes utforskande av häxkonsten tenderar ibland att mynna ut i missbruk och hon tappar under seriens gång kontrollen vid ett flertal tillfällen men hon lyckas alltid återta den, även om det inte alltid är så lätt. Bildar tillsammans med Xander The Scooby Gang som fått sitt namn då de i sin kamp mot ondskan ofta måste agera detektiver och slåss mot diverse monster (precis som gänget i Scooby Doo).

Xander Harris: Även om Xander till skillnad från resten av The Scooby Gang inte har någon speciell förmåga (om en inte räknar hans starka lojalitet och mod som ”speciella förmågor” det vill säga) gör han alltid sitt yttersta för att bidra till kampen mot ondskan. Han ses av många som ”hjärtat” av gänget och finns alltid där för sina vänner – ibland räddar han till och med livet på dem.

Rupert Giles: Buffys väktare (Watcher) som har som uppdrag att träna Dråparen och förbereda henne inför striderna. Utöver detta arbetar han fram till slutet av säsong tre som bibliotekarie på The Sunnydale High School. Han fungerar som en fadersfigur – inte bara för Buffy – utan även för Willow och Xander.

Andra karaktärer som bara måste nämnas är Angel, Spike, Oz, Faith Cordelia, Anya, Tara och Dawn (dessa är någon gång under serien medlemmar i Scoobygänget – vissa av dem kan även byta sida från ond till god eller god till ond när en minst anar det). Sedan får vi heller inte glömma seriens främsta antagonister (eller ”Big Bad” som de kallas) – alltså, The Master (säsong ett), Angelus (säsong två), Mayor Wilkins III (säsong tre), Adam (säsong fyra), Glory (säsong fem), The Trio (säsong sex) och The First (säsong sju).

Typisk handling i ett avsnitt:
Under sin patrullering på kyrkogården hittar Buffy ett föremål av mystiskt ursprung alternativt en demon/vampyr som hon inte stött på tidigare. Efter att ha dödat den eventuella demonen/vampyren eller åtminstone gett den en ordentlig omgång tar hon med sig historien och det eventuella föremålet till den efterkommande morgonens Scoobymöte. Där diskuteras fyndet och Giles konsulterar sina böcker och ber Scoobygänget fortsätta efterforskningarna. Sedan får vi ta del av karaktärernas vardagsliv en stund innan Giles lyckas hitta något i böckerna som han tidigare missat och som är av stor betydelse. Apokalypsen är nära. Han kallar till ännu ett möte där det stundtals råder stor osämja om hur avsnittets antagonist ska bekämpas men till sist enas de om det bästa tillvägagångssättet. Antingen överrumplas de av antagonisten eller så beger de sig till en plats där slaget mellan gott och ont ska utkämpas. Giles får ett slag i huvudet och tappar medvetandet en stund, men återhämtar sig. Även om det kan se mörkt ut en stund lyckas Buffy med hjälp av de andra dräpa demonen/vampyren och apokalypsen stoppas. Avsnittet slutar med att Buffy och Willow eller Buffy och Giles iakttar de Sunnydalemedborgare som är lyckligt ovetande om helvetesgapets existens och fortsätter leva sina liv som om inget hade hänt.

Fem måste se-avsnitt:
Rent generellt kan en säga att de första två avsnitten på säsongerna resepektive de sista två är måste se-avsnitt (från och med säsong fem bör en egentligen se samtliga avsnitten då dessa säsonger innehåller så otroligt många avsnitt som en inte får missa). Utöver dessa bör en även kolla in dessa avsnitt:

Surprise och Innoncence (Säsong 2/Avsnitt 13+14): Buffy fyller sjutton år och gänget bestämmer sig för att fira detta, trots att födelsedagsbarnet själv är ganska motvilligt inställd. Att heta Buffy Summers och fylla år är sannerligen ingen bra kombination.

Hush (Säsong 4/Avsnitt 10): The Gentlemen är kanske några av de mest skrämmande antagonisterna i hela Buffyverse då de kommer till Sunnydale och fångar in alla invånares röster så att de inte kan skrika när deras hjärtan avlägsnas ur sina kroppar. Scoobygänget får alltså bekämpa sina fiender under total tystnad.

The Body (Säsong 5/Avsnitt 16): Buffy konfronteras med döden, vilket kanske i sig inte är så ovanligt då hon i ett genomsnittligt avsnitt dödar minst två vampyrer och en demon. Men i detta avsnitt är döden lamslående, oåterkallelig och tämligen realistisk.

Once More, with Feeling (Säsong 6/Avsnitt 7): Någon åkallar (omedvetet) demonen Sweet som kommer till Sunnydale och förtrollar invånarna så att de vid vilken tidpunkt som helst kan brista ut i sång och dans. I detta avsnitt avslöjar Scoobygänget sina hemligheter för varandra genom sång och i och med detta medföljer det vissa oförutsedda konsekvenser.

Selfless (Säsong 7/Avsnitt 5): Om jag bara fick se ett enda Buffyavsnitt i resten av mitt liv blir det utan tvekan detta. Detta är det enda avsnittet där Anya står i centrum och det är så bra att jag inte riktigt vet hur jag ska förklara. Avsnittet är kanske extra roligt för oss i Sverige då det innehåller en dialog på svenska (men då språkmelodin, betoningen och uttalet inte riktigt sitter som det ska kan det vara svårt att förstå).

Serien hyllas på grund av:
Buffy the Vampire Slayer hyllas delvis på grund av manuset som är så mästerligt skrivet av bland annat seriens skapare Joss Whedon, Jane Espenson, David Fury, Drew Goddard och Marti Noxon. Ytterligare en anledning är seriens kvinnliga karaktärer som tillåts vara mångfacetterade och inte endimensionella bihang. Men ett av de tyngsta skälen hyllningarna borde ändå ha att göra med att serien på ett mästerligt sätt skildrar övergången från tonår till tjugonågonting. De där åren kan ju onekligen kännas som en enda lång kamp mot demoner!

Vad du ska säga om du vill verka insatt:
Fire bad, tree pretty.

Titta på den här serien om du…
… vill titta på en serie som även femton år efter premiären fortfarande håller måttet och som tycks bara bli mer och mer älskad för varje år som går!

Hannah Clowers gillar, förutom Buffy, bland annat musikvideor och tipsar om det varje fredag här på MINT

En Kommentar

  1. Pingback: Det är utsidan som räknas | Mint

Kommentera