Header_var.png

de Montevert – Vänner & ovänner

Michael Porali

Musik så bra att Michael önskar sig ett krossat hjärta.

Med inledningsorden ”Det här är mitt liv, det är mitt att förstöra” sätter Ellinor Nilsson, multiinstrumentalisten bakom namnet de Montevert lika mycket ord på inställningen jag och många mig med säkerligen lever efter, som nivån för debutalbumet. de Montevert är inte på något som helst sätt en ny bekantskap för mig, pärlor som just ”Stopp”, som inleder albumet, singeln ”Jag vill ha mer” och hennes fantastiska version av ”Shoreline” har redan hunnit sätta djupa spår i min popsjäl. Det utsökt svala, mestadels elektroniska popsoundet i kombination med den kontrasterande hjärtslitande känslan i texterna ställer begrepp på ända och det jag närmast kan komma på att beskriva ”Vänner & ovänner” med är det inte alltför smidiga ordet ”bitterljuvt”. Och visst kan det vara en passande titel på ett album som samtidigt gör en lika glad som melankolisk? Bara en sådan sak som att inte bara få en cover på Billy Idols ”Rebel yell” att framstå som finstämd, utan även musikaliskt tilltalande är värt lite extra uppmärksamhet bara det. Jag uppmanar alla att ta sig en dryg trekvart att uppleva den värld de Montevert byggt upp, om inte annat för att jag någonstans känner att så länge jag får ha en fot kvar i den så känns den regntunga himlen ovanför, spänningshuvudvärken jag vaknade med och det minst lika gråa bostadsområdet jag blickar ut över i skrivande stund faktiskt helt okej. Och när så ”Jag vill ha mer” dyker upp framåt slutet är det nästan så att jag vill vara olyckligt kär bara för att få trösta mig med den.

Illustration: Karen Canales

Related Posts

Kommentera

*