Header_otyg.png

The Color of the Chameleon

Ylva Rehnberg har sett en film om studenten som inte kunde sluta spionera.

Regi: Emil Christov
Bulgarien. Tävlingsfilm.

Batko är en student med oklar familjebakgrund i Bulgarien i slutet av 80-talet. Han blir värvad av säkerhetstjänsten för att spionera på andra studenter, samtidigt som han jobbar i någon sorts etsningsverkstad. När han blir kickad av säkerhetstjänsten kan han inte sluta spionera, manipulera och intrigera, utan skapar på egen hand en komplicerad väv, som eskalerar när kommunismen faller i Bulgarien. Resultatet blir en sorts psykologisk thriller, med svart komiska inslag som scenerna mellan Batko och hans udda hyresvärdinna.

Pressbild: The Color of the Chameleon

Som västerländsk betraktare är det lätt att bli fascinerad av det strikta kommunistiska systemet, jag kom att tänka på rumänska feel bad-mästerverket Fyra månader, tre veckor och två dagar. Men regissören Emil Christov som svarade på frågor efter visningen förklarade att det inte är den politiska tidsandan som är det väsentliga i filmen, och att han till exempel fått en del kritik i Bulgarien för att saker som bilarnas nummerplåtar inte är autentiska. (Själv reagerade jag på att människor var märkligt snygga och välklädda, i synnerhet Batkos romantiska intresse biografkassörskan såg ut att ha klivit rakt från catwalken på Stockholm Fashion Week 2012.)

I stället är det psykologin och filmens många lager som är det viktiga. Alla skådespelare är bra, i synnerhet Ruscen Vidinliev i huvudrollen som gör en älskvärd sociopat som bara glimtvis avslöjar sitt klart instabila psyke. Spänningen när plotten ska få sin upplösning matchar också de bästa amerikanska spionfilmerna. Men The Color of the Chameleon tappar poäng på att vara lite för otydlig och orealistisk på sina ställen, och slutets 40-talspastich à la Casablanca lämnar åskådaren snopen. Jag hade hellre sett en fördjupad skildring av Bulgariens väg ut ur kommunismen.

Ylva Rehnberg är journalist, svag för diskbänksrealism och twittrar sporadiskt på twitter.com/ylvarehnberg

Illustration: Karen Canales

En Kommentar

  1. Ylva

    ”Tävlingsfilm” kanske är lite kryptiskt utan sammanhanget att den alltså var med i tävlingssektionen på Stockholms filmfestival 2012. Den blev dock lottlös.

Kommentera