Intervju: YAST

Vi träffade Way out west-aktuella YAST när de gjorde sin första riktiga festivalspelning på Hultsfred tidigare i somras.

– Vi har spelat på Umeå Open, Malmöfestivalen och så, stadsfestivaler. Men inte det som man tänker på när man pratar om festivaler, som Hultsfred och Way Out West. Det var awesome att spela idag, det kändes att det var på festival. Man har varit på festival så många gånger och tänkt att fan vad kul det skulle vara att stå på scen. Och nu fick man göra det, och folk gillade det.

Calle och Niklas inleder intervjun och snart sluter även Nopan upp, så småningom går Niklas igen. Vi träffas backstage och i bakgrunden hörs musik och sorl från scener, festivalbesökare, backstagematsalen och andra band som umgås med varandra.

– Det är känslan efteråt som räknas. Om det är bra eller inte vet man aldrig, vad folk tyckte eller om det är bra ljud t ex. Ibland så har man gjort spelningar och det har varit roligt och så säger folk att det har varit dåligt. Och ibland har det varit tvärtom, att man tänker ”fan vad dåligt det går, fan vad vi suger”, alltså man tänker det konstant i 40 minuter. Sen kommer folk fram och säger ”grym spelning, vad bra ni var!”. Då är det lite svårt att ta till sig.

– Det är jävligt svårt att säga tack. Jag vågade inte gå fram till Wayne Coyne men jag gick fram till Kevin Shields i My Bloody Valentine och han ba ”you’re in a band too?” och jag sa ja, ”men skit i det”, och berättade hur bra jag tycker de är. Han var jävligt bra på det, att säga tack, och vara trevlig och intresserad av vad man sa. Jag försöker lära mig att embracea det, att vara starstruck, och att säga till folk att man tycker att det är bra. Och försöka ta emot när andra säger det till en själv men det är jävligt svårt, svårare än att säga till My Bloody Valentine att fan vad ni rockade ikväll.

YAST tipsar om musik de gillar:

 

Alla i YAST har känt varandra väldigt länge, de kommer allihop från småstaden Sandviken och beskriver det som ”bandy, stålindustri och en del musik också faktiskt”. De flyttade allihop till Malmö i omgångar och är osäkra på om det förstärkte deras relationer eller tvärtom. Under intervjun pratar de i mun på varandra och säger emot när de inte håller med. Men de verkar vara överens om att Sandviken var ett bra ställe att inleda sin musikkarriär.

– Det är en bättre stad än många andra för att spela musik, vi har t ex haft Kungen, ett konsertställe där man hängt och kollat på spelngar. Det var lätt att träffa folk som gillade musik för att det var så litet. Det finns nån slags musikscen, fast mest punk. Även fast vi spelade en annan genre så hade vi ändå en scen att spela på. Det är jag tacksam för.

– Jag började spela musik när jag var 16. Jag höll på med sport innan, det är en normalare sak i Sandviken, överallt. Och så tänkte jag, fuck det här, jag vill göra motsatsen. Och det var att köpa en gitarr, istället för att spela hockey. Jag har aldrig gått musikskolan.

YAST bildades 2006 och innan dess hade flera av medlemmarna spelat också i andra band. Men både Calle och Nopan är överens om att de aldrig skulle kalla sig för musiker.
– Om vi skulle få värsta panghiten och kunna bara ägna oss åt bandet, då skulle man kanske säga det.
– Nä, jag håller inte med, vi är inte musiker. Vi är grymma på det vi gör, att spela pop, men vi är inte musiker. Då ska man vara teoretiskt skolad.
– Det är sant faktiskt. Man träffar folk som kan jobba som inhyrda i bandet, som kan hoppa in och spela allt. Då är man musiker. Jag skulle inte kunna göra det, jag kan inte ens stämma en gitarr.

Calle frågar Nopan om vad han är mest nöjd med av det som bandet har skrivit, vilket riff eller vilken strof?
– Om man ska summera så tycker jag att den enda ”fem plus”-låten som vi har gjort är den första låten. Jag tycker fortfarande Believes är världsklass. Resten är också bra men det är inte världsklass. Annars hatar man ju sig själv och det man gör men när jag lyssnar på den så kan jag känna att det här är ju faktiskt bra.

Bandets mål just nu är att få släppa en ny skiva och åka på turné. Planen i höst är att åka och spela bland annat i Spanien, Finland, Norge och Tyskland. Spelningen på Way Out West är sommarens enda Sverigespelning efter Hultsfred.

YAST spelar på Way Out West på lördag kl 11.45.