Header_otyg.png

Äta sörja dricka slem

Var går gränsen för trögflytande mat?

Det är något eftermiddagsprogram på TV4, eller om det är repriserat från morgonen kanske, i alla fall ett sånt där trevligt och glatt program med blandade inslag och en köksdel. Programledaren välkomnar oss tillbaka från reklam och säger att det är dags att presentera nästa gäst, som ska berätta om det senaste inom smoothies från LA. (Har de flugit dit gästen från andra sidan jorden? Det får vi inte veta. Men hon talar svenska.) Experten på kaliforniska smoothies berättar lite om det nya, som väl inte är så överraskande, i huvudrag att hälsosamt ska det vara. Men visst är det himla gott och spännande ändå! Hennes barn till och med, de älskar faktiskt den här gröna som hon har i blendern intill. I sörjan finns frukter som apelsin, banan och så ingefära och inte minst spenat, fullspäckad av spenat är den. (Tänk om de försökt trycka i mig en sån när jag var barn! Gallskrik.) Ta nåt grönt bara och kör ner det, grönkål går tillexempel lika bra. (Förlåt, kale, heter det väl nu. #LA)

Fler grönsaker än vi kan tro går att göra smoothie på, kvinnan visar en med rödbetor, helt mörkröd och tjock är den och programledaren smakar och fastnar faktiskt riktigt mycket för den. Jovisst är den lite söt också, av betorna. (Ingen verkar frestas att påtala andra röda tjocka vätskor. Här antar jag dock alla barn charmas av den coola grejen oavsett smak?)

Det här med att dricka frukt alltså. Ändå gott faktiskt, så det ska väl inte förkastas, men det borde inte vara så tilltalande med trögflytande vätska. Tänk om det skulle säljas annan mixad mat på samma sätt, helt nochalant! McDonalds nya shake: hela jävla burgaren och pommes nedmald i maskinen, snabbmat in absurdum. Jag tänker på vården. Den som också jobbat i äldrevården lär ha matat en del personer med passerad kost. Wallenbergare, fläskkotletter, korvar och allt möjligt, nermalt till sväljvänligt kladd, salladen vid sidan av lika nedmald, nån tjock sås på det, och så naturligtvis potatismos till. Mos med mos till mos och mos. Knappast något att lansera som det nya från LA. När en provokativ modebloggare föreslog barnmat som bantningskur blev det väl inte något rejält genomslag. Å andra sidan är just bantning ett sammanhang då alla möjliga suspekta sörjor dricks istället för fast föda. (Näringsdryck – ännu en bekant sak från äldrevården, mums.)

Är det kanske skillnad mellan att dricka sörjan eller äta den med bestick? I flera helt vardagliga sammanhang hittas ju faktiskt mat som kan klassas som sörja: från frukostbordets havregrynsgröt eller fil och flingor, till finkrogens såser och jordärtkockspuréer, eller mixade tjocka soppor från lunchhak och skolmatsal. Dricka den skulle dock väcka en del uppståndelse. Samma gäller om nån antydde öppet att det är sörja vi äter, som en besvärjelse som bryter förtrollningen och förvandlar mat till klet. Likt barns klagomål bemöts med kobrasnabba svar, “det heter inte äckligt, det heter att du inte tycker om!”, på det att illusionen annars rämnar. Barn ser sånt här. När jag var liten var det oerhört viktigt att müsli och flingor inte blandades om med filmjölken och löstes upp, för att undvika uppenbar sörja. (Är det därför jag måste rannsaka detta?)

Vad för sörja som accepteras att bälga i sig som dryck har kanske med det söta inslaget att göra. Vi kan dricka många sörjor lätta som tröga, om det finns lite sött eller friskt däri. (Alternativt sprit?) Dock att smoothien rimligen är en läsk om vi accepterar att frukt är godis.

Illustration: Johanna Jansson

Kommentera